Article

Innovation och förnyelse inom 112 svenska myndigheter

En studie av 112 svenska myndigheter ger nya insikter kring nuläget samt vad som skiljer de myndigheter som lyckas och de som inte lyckas med sitt innovationsarbete. Erfarenheterna och rekommendationerna som presenteras i denna rapport är även tillämpbara inom andra sektorer och branscher.

Authors

Implement Consulting Group och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, Sofia Ritzen (professor) och Susanne Nilsson (forskare), genomförde på uppdrag av Vinnova en studie av 112 svenska myndigheter.

Sammanfattning

Analysen av de 112 ingående myndigheterna i studien visade på tydliga skillnader mellan de som lyckas med sitt innovationsarbete och de som inte gör det. Skillnaderna återfinns inom samtliga fyra områden som utgör de fyra byggstenar som tillsammans bygger den samlade innovationsförmågan inom en myndighet:

  1. Syfte och fokus – vad är myndighetens uppdrag, syfte och fokus avseende innovation?
  2. Förutsättningar – vilka förutsättningar finns inom myndigheten för att driva innovation?
  3. Arbetssätt – vilket arbetssätt tillämpas för att skapa innovation?
  4. Nyttorealisering – vilka resultat skapas genom innovationsarbetet?

Resultaten visar att de myndigheter som lyckas med sitt innovationsarbete har en avsevärt tydligare profil och förmåga inom respektive område som i slutändan skapar nyttor.

Framtidens innovation är inte en separat insats/projekt eller en enskild avdelning, utan det är ett holistiskt tvärfunktionellt sätt ”att vara”.
Modell för att belysa samband mellan innovations­förmåga och effekt

Det visar sig även att de som lyckas har en bred omfattning inom innova­tionsarbetet där man fokuserar både på externa nyttor till avnämare/kunder samt att innovationsarbetet bedrivs både genom mindre stegvisa insatser samt mer radikala signifikanta insatser.

Det traditionella sättet att driva innovation i ett snävare perspektiv, som t.ex. att samla in idéer (förslagslådor) eller driva enskilda innovationsprojekt, kommer inte att räcka. I stället bör ett holistiskt angreppssätt tillämpas där innovation skapas genom tre olika perspektiv som lever i symbios:

  • Värdesystem – ”Vilken roll skall vår myndighet ha i omvärlden, det innovationsekonomiska systemet, för att kunna stimulera/möjliggöra/driva innovation med hjälp av/genom andra aktörer?”
  • Organisation – ”Hur skall vår organisation utformas och ledas för att stödja ett innovativt arbetssätt?”
  • Innovationsprojekt – ”Hur skall våra olika projekt drivas för att kunna stödja/realisera innovation?”
Tre perspektiv som bygger upp den samlade innovationsförmågan

Först då en myndighet förstår hur dessa tre perspektiv bör utformas och samverka kan den fulla potentialen och innovationskraften realiseras. I takt med ökande digitalisering och utvecklingstakt och dynamik i samhället ställs nya och högre krav på myndigheternas innovationstakt för att kunna följa med/driva samhällsutvecklingen. Detta innebär att det är hög tid att utveckla den egna förmågan att driva innovation genom egen utveckling samt genom att lära av goda exempel från andra myndigheter och företag.

Om studien

Innovation är den positiva drivkraft som får samhället att hela tiden utvecklas mot nya höjder. Myndigheterna har en central roll inom samhällets olika funktioner och har därigenom en stor inverkan på samhällsutvecklingen. En central frågeställning är hur väl arbetet med innovation och förnyelse drivs inom myndigheterna och vad som utgör de kritiska framgångsfaktorerna för att lyckas.

För att belysa detta har 112 myndigheter studerats i en undersökning som genomförts av Implement Consulting Group och forskare vid KTH på uppdrag av Vinnova. Undersökningen identifierade en rad lärdomar kring nuläget, samt vad som skiljer dem som lyckas bättre med sitt innovationsarbete (55 %) från dem som inte gör det (45 %). Resultatet visar på tydliga erfarenheter och rekommendationer inom följande områden:

  1. Syfte och fokus – Vad är myndighetens uppdrag, syfte och fokus avseende innovation?
  2. Förutsättningar – Vilka förutsättningar finns inom myndigheten för att driva innovation?
  3. Arbetssätt – Vilket arbetssätt tillämpas för att skapa innovation?
  4. Nyttorealisering – Vilka resultat skapas genom innovationsarbetet?

Datainsamlingen skedde genom enkätundersökning och intervjuer under hösten 2016 där utvalda nyckelpersoner inom respektive myndighet med ansvar för innovation och förnyelse svarade på frågorna. Arbetet med fördjupad analys av materialet som ligger till grund för denna rapport genomfördes av experter inom Implement Consulting Group.