Why humour is an underrated tool in change communication.
Scenarioplanering
Vi ser trender så som globala förändringar i utbud och efterfrågan, högre volatilitet i efterfrågemönster och ett ökat fokus på kundcentricitet. I och med att världen förändras, och vi rör oss mot ett ”nytt normalläge”, behöver vi nya perspektiv på planering, hantering av värdekedjor, och risk. I figuren nedan har vi sammanfattat nyckeltrender som vi ser i globala värdekedjor.
Sälj- och verksamhetsplanering (S&OP) och riskhantering i värdekedjan (SCRM) har blivit allt viktigare för att skapa samsyn kring företags verksamheter. Dessa processer ger företag möjligheten att vara proaktiva och behålla sin kontroll över framtiden.
Vi upplever att prognostisering och planering blir allt svårare, i denna ”nya normala” värld, och att vi därför behöver nya arbetssätt för att:
I osäkra miljöer där planering inte sker i ett stabilt läge kan en väl implementerad global process för sälj- och verksamhetsplanering, med scenarioplanering som en hörnsten, stödja målen att skapa en en robust och agil värdekedja, och samtidigt öka effektivitet och sänka kostnader.
Den ökande osäkerheten och volatiliteten i utbud och efterfrågan skapar utmanin-gar när det kommer till prognostisering. Beslutsfattandet blir svårare när planering inte kan göras i ett stabilt läge. Nya produkter, upphandlingar och höga tillväxttakter kombinerat med traditionell långtidsplanering skapar en hög nivå av osäkerhet som försvårar processen för prognostisering. Därför krävs ett annat angreppssätt som baserar sig på kvalificerade uppskattningar snarare än historiska data. Vi måste förstå vad som driver osäkerheten och rotorsakerna till riskerna för att lyckas definiera alla relevanta scenarion och de möjligheter att lösa problemen som uppstår i dem. Det övergripande målet är att bygga det bästa möjliga beslutsunderlaget för att stödja processen för sälj- och verksamhetsplanering, och än viktigare, företagsstrategin. En process för sälj- och verksamhetsplanering som inkluderar scenarioplanering bidrar till ett effektivt beslutsfattande kopplat till nya möjligheter, tillväxt, och stängande av gap. Den ger också pålitliga och högkvalitativa beslutsunderlag som bidrar till att stödja företagsledningens fokus på de strategiska målen.
Scenarioplanering är ett strukturerat tillvägagångssätt för att identifiera nyckelfaktorer, scenarion och möjliga resultat som låter dig ligga steget före kommande händelser, risker och möjligheter. Det ger dig också starka och pålitliga beslutsunderlag för att tackla och/eller utnyttja kommande händelser för att stödja företagets övergripande strategi. Här är det viktigt att notera att scenarioplanering inte enbart är ett verktyg för att hantera risker, utan även kan användas till att utvärdera framtida möjligheter för att säkra en lyckad effekthemtagning. Sammantaget är alltså scenarioplanering ett utmärkt verktyg för att stödja dialog och beslutsfattande vid sälj- och verksamhetsplaneringsmöten i en komplex och volatil miljö där tillväxt-marknader och långa ledtider från leverantörer fortsätter att öka i betydelse.
När vi arbetar det scenarioplanering fokuserar vi på riskerna med stora konsekvenser, vilket innebär att händelser med mindre allvarliga konsekvenser inte måste hanteras från ett planeringsperspektiv – de bör istället vara en del av den naturliga osäkerheten och flexibiliteten i basfallet. Vi särskiljer riskhändelser från den strukturella sårbarheten och dess effekt på värdekedjan. För att kunna arbeta med scenarioplanering på ett strukturerat sätt har vi definierat fem steg som illustreras i figuren nedan.
Scenarioplanering ger ett antal positiva effekter: först och främst sätter det riskhantering i huvudfokus för beslutsprocessen. Det förbättrar kvalitén på prognostiseringen i en mycket osäker miljö. Det skiftar fokuset mot konse-kvenserna för företaget (kostnad, utnyttjandegrad, servicenivåer, ledtid). Slutligen öppnar det upp för diskussion kring möjligheter i stället för vinklade prognostiseringar.
Först måste vi förstå vilka faktorer som kan aktivera ett nytt scenario. Vi arbetar normalt sett med fyra typer av scenarion, som visas till höger.
Då påverkansfaktorerna har utvärderats, kan de länkas samman in i ett ramverk, ofta med 5–10 logiska grupperingar av faktorer.
När vi har identifierat och förstått de drivande faktorerna för varje scenario så är nästa steg att identifiera och beskriva de olika scenariona. Det viktigaste här är att säkra att alla rimligt förutsägbara scenarion har inkluderats samt att undersöka och förstå om det finns kopplingar mellan dem. Målet är att ha 2–3 realistiska huvudscenarion med en tydlig sannolikhet och konsekvensanalys, men vi måste också ta hänsyn till föränd-ringshastigheten eller hastigheten med vilken vi måste ta ett beslut.
Att göra en brainstormingsession är ofta den bästa vägen fram då potentiella val ska identifieras. Sessionen kan dock underlättas genom ett antal vägledande alternativ, som kan inkluderas i diskussionen efter den initiala brainstormingen.
Nästa steg är att utforma och beskriva det spektra av alternativa valmöjligheter som existerar för huvudscenariona. När valmöjligheterna har beskrivits så kan “spelplanen” utformas. Spelplanen är en kombination av scenarion och valmöjligheter med en tydlig koppling mellan scenariona. Om scenariona inte är sammankopplade kan du skapa en spelplan för varje scenariogrupp.
Nedan visas ett exempel på möjliga val som identifierats.
När en lista med valmöjligheter har tagits fram så är nästa steg att identifiera positiva och negativa konsekvenser för varje föreslaget val. Denna utvärdering görs genom att skapa en matris som visar de tre mest kritiska scenariona på den översta raden och de tre bästa alternativen i den första kolumnen.
En gruppdiskussion som förtydligar positiva och negativa konsekvenser för varje scenario kan hjälpa alla att se riskerna och möjligheterna med ett specifikt val alternativt att avstå från ett beslut. Ekonomiavdelningen bör involveras för att utvärdera de finansiella konsekvenserna av valmöjligheterna. Nedan visas ett exempel på en risk- och konsekvensmatris.
Det femte och sista steget är att utvärdera tidpunkt för beslutet baserat på en väldefinierad beslutshorisont för typiska valmöjligheter. Behöver vi ta ett beslut nu eller kan betrakta scenarioanalysen som en tidig varningsignal? Om vi måste agera för att hantera risken så är det nu dags att skapa ett beslutsunderlag per scenario för att stödja dialogen och beslutsfattningen vid sälj- och verksamhetsplaneringsmötet. Detta underlag bör, på en enkel sida, inkludera: The decision proposal (supported by an appendix containing further analysis).
Scenarioplanering låter företaget diskutera och utvärdera tidiga varningssignaler för en stor bredd av riskhändelser.
Utvärderade scenarion som har klassificerats som tidiga varningssignaler måste bevakas för att se hur de har utvecklats och mest troligt kommer att utvecklas i framtiden.
“Black swan”-händelser definieras av Nassim Nicholas Taleb som händelser karaktäriserade av:
I många stora organisationer är det en stor utmaning att verkställa en struktur-erad process för sälj- och verksamhets-planering och att implementera konsekvensbaserade beslut. Många avdelningar som alla bidrar med sin egen data och beräkningar är involverade, och att verkställa beslut blir ofta en invecklad serie av sammanlänkande åtgärder genom hela affärsområdet. För att tackla denna utmaning har SAP ett kraftfullt verktyg för sälj- och verksamhetsplanering, ”Integrated Business Planning”, baserat på S/4HANAs databasteknologi.
Fördelar med detta verktyg inkluderar:
Traditionella prognostiseringstekniker misslyckas ofta med att förutse betydande förändringar i miljön som företaget verkar i, speciellt i föränderliga situationer eller då informationen är begränsad. Som en konsekvens att detta kan stora utmaningar och möjligheter bli förbisedda vilket kan leda till att företagets resultat och strategi tar skada. Scenarioplanering stöder olika strategier, till exempel tillväxt eller förbättrad vinstmarginal, men det finns fler fördelar:
Inled en ärlig dialog om styrkor, svagheter, möjligheter och hot
Nyckelfaktorn i att implementera en framgångsrik process för scenarioplan-ering är att få en bred och meningsfull involvering av nyckelintressenter, att engagera en ärlig dialog om styrkor, svagheter, möjligheter och hot, samt att hitta en balans mellan trolighet och att sprida dessa tankar genom organisationen.
Exempel på fallstudier
Den månatliga processen för sälj- och verksamhetsplanering visade betydande underkapacitet för de kommande tolv månaderna för en produktionslinje. Det skulle vara mycket svårt för produktionen att reagera på några oförutsedda händelser eller marknadsmöjligheter. Målet var att ha 10 % kapacitetsutrymme för att kunna hantera månatliga varia- tioner, förändringar i produktmixen och osäkerhet i efterfrågan. Basfallet visade ett kapacitetsutrymme på 5 %, och ytterligare åtgärder för att stärka kapaciteten krävdes därför.
Parallellt med detta utvärderades prognosen för efterfrågan till att vara för låg jämfört med de strategiska målen, och utnyttjandemålen bedömdes vara för optimistiska. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan på underkapacitet i förhållande till basfallet. För att förstå hur allvaret i, och risken med, denna situation tillämpades scenarioplanering.
Steg 1 – Påverkansfaktorer: De huvudsakliga påverkansfaktorerna hade redan identifierats som vinkling i efterfrågeprognosen och utnyttjandegraden.
Steg 2 – Scenarion: Efterfrågescenarion inkluderade ett bästa fall och ett värsta fall. Det bästa fallet baserades på det strategiska tillväxtmålet i företaget, omvandlat till volymmål (+y % jämfört med året innan). Det värsta fallet baserades på nuvarande prognoser i SAP (+x % jämfört med året innan).
Utbudsscenarion inkluderade också ett bästa och ett värsta fall. Det bästa fallet baserades på det optimistiska antagandet om utnyttjandegrad som inkluderades i basfallet (index 100 %). Det värsta fallet baserades på snittet av den historiska utnyttjandegraden de senaste 12 månaderna (index 94 %). Dessa kombinationer och dess effekt på kapacitetsöverskottet illustrerades i en 2x2-matris.
Scenarioplanering har hjälpt oss att vara mer proaktiva i att förstå risk och att ta beslut i tid.
Steg 3 – Valscenarion: Ökning av kapacitet på kort sikt för att skapa ett större överskott. Detta inkluderades dock inte i riskvärderingen, men är en del av den slutliga rekommendationen.
Steg 4 – Risk och konsekvens: Sannolikheten uppskattades för varje kvadrant i 2x2-matrisen, och det troligaste scenariot bedömdes vara ”hög efterfrågan och låg utnyttjandegrad”, vilket hade den största negativa påverkan på kapacitetsöverskottet och indikerade ett behov av att öka kapaciteten med cirka 10 %.
Steg 5 – Rekommendation: Ett beslutsunderlag skapades, och nyckelrekommendationer inkluderade:
En snabb beslutsprocess ledde till en betydande ökning av kapaciteten på kort sikt i fabriken, vilket i sin tur ledde till att potentiella leveransproblem och förlorade säljmöjligheter undveks. Alla tvärfunktionella avdelningar förstod situationen och var proaktiva gentemot risk (och möjligheter) samt att bidra till kapacitetsutökningen.
Maja Sandberg Biltoft är medförfattare till denna artikel.