Innovation och förnyelse inom 102 svenska myndigheter

Introduktion till studien

Innovation kan definieras som något nytt som realiseras och skapar värde. Traditionellt har innovation likställts med ny teknik och nya produkter men under de senare decennierna har fokus breddats och innovation omfattar idag alltifrån nya tjänster och affärsmodeller, nya arbetsprocesser och sätt att organisera och leda på, till storskaliga lösningar på komplexa samhällsproblem. Det innebär också att de värden som innovation resulterar i inte enbart är ekonomiska och att nyttoeffekterna många gånger syns först efter lång tid.

För att belysa detta har denna studie av svenska myndigheter genomförts genom finansiering av Vinnova. Studien är en uppföljare på den undersökning som genomfördes 2017 (“Innovation och förnyelse inom 112 svenska myndigheter – vad utmärker dem som lyckas och vilka är framgångsfaktorerna?”, kan hämtas på Vinnovas eller Implement Consultings hemsida). Studierna har genomförts av konsulter vid Implement Consulting Group (Roger Lundegård och Jonas Winqvist) och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (Sofia Ritzén och Susanne Nilsson). Resultaten ger nya insikter kring nuläget samt vad som skiljer de myndigheter som lyckas och de som inte lyckas med sitt innovationsarbete.

Studien omfattar 102 svenska myndigheter och data kopplat till respektive myndighet är en självskattning utifrån en 6-gradig skala där respektive myndighet fick ange hur väl olika påståenden stämmer in på myndigheten. Vinnova kontaktade Generaldirektören inom respektive myndighet som sedan fick utse den / de person(er) som skulle få i uppdrag att besvara enkäten och som har en god strategisk överblick över myndighetens samlade arbetssätt och förmåga inom innovationsarbetet ur ett övergripande ledningsperspektiv.

Innovation i teori och praktik – särskilt myndigheter

För att bygga innovationsförmåga i en verksamhet visar forskningen att det behövs:

1. Ett fokus och en uttalad ambition med innovationsarbetet dvs en innovationsstrategi från ledningen. Detta behövs för att tydliggöra för de som arbetar i verksamheten var/ inom vilka områden mer innovativa lösningar krävs och varför, för att nå målen med verksamheten;
2. En organisering av individer som är dedikerade till innovationsarbete. Individer behöver både kunna agera agilt i verksamheten när det uppstår nya innovationsmöjligheter och arbeta strategiskt och långsiktigt för att kunna identifiera och realisera innovation;
3. Arbetsprocesser och metoder som stödjer koordinering och samverkan. Detta behövs för att grupper med individer med hög grad av olikheter både inom och mellan organisationer ska kunna samverka med syftet att identifiera, värdera och välja ut, genomföra/implementera och skapa nytta av nya innovationsmöjligheter;
4. Utveckling av innovationsfrämjande värderingar och normer i verksamheten. Detta behövs för att uppmuntra experimenterande, risktagande, kreativitet, uthållighet och ett kontinuerligt lärande, inte minst från innovationsaktiviteter och projekt som inte går som planerat.

Ramverk för kartläggning och analys av innovationsförmågan

Det ramverk som har använts i denna studie baseras på aktuell forskning inom området samt beprövad erfarenhet och innehåller fem olika områden som vart och ett innehåller olika teman som beskriver dem mer i detalj: